Våra verktyg

I stort sett alla våra verktyg, alla våra metoder, skapar både positiva och negativa konsekvenser i någon form. Eftersom det handlar om människor finns det inga "idiotsäkra" tricks eller knep som alltid fungerar och aldrig har bieffekter man inte räknat med. Ibland kan en viss mängd av negativa konsekvenser kanske vara nödvändiga, men i de allra flesta fall finns det sätt som har färre bieffekter och ändå används mer sällan eftersom de fungerar mer på sikt än de lite snabbare "kurerna".

Min filosofi är att välja de metoder eller verktyg som ger minsta möjliga mängd negativa konsekvenser och ändå fungerar som jag vill på sikt, istället för att satsa på snabba resultat som riskerar att saboteras på sikt när de mer långsiktiga konsekvenserna sätter in. Det låter som någonting vi alla skulle vilja göra, men osäkerhet, vardagsstress och press från välmenande människor - eller för all del självutnämnda experter, som jag :o) - gör att vi i många fall inte orkar tänka på längre sikt utan vill se resultat snabbt.
Och är vi då inte medvetna om vilka konsekvenser olika verktyg medför på sikt, väljer vi gärna dem där vi ser det omedelbara resultatet som den enda konsekvensen...

Jag anser att man bör vara medveten om vilka konsekvenser det är man skapar, så medveten man kan göra sig, först då kan man ta det fulla ansvaret för sina handlingar och val. Först då kan man göra informerade val. Och därefter är det omdömet som avgör vilka konsekvenser man vill skapa - och ta fullt ansvar för att man skapat.

Det är ju även det vi vill att barnen skall kunna göra när de en dag är vuxna, och vi sätter modellen för hur de då skall göra.
Idag motverkar vi istället ofta detta ansvarstagande; genom att muta, hota och övertala istället för att hjälpa dem se och förstå konsekvenserna, genom att tjata, tvinga och förbjuda istället för att låta dem utveckla och pröva sitt omdöme och genom att straffa och skuldbelägga istället för att hjälpa dem att lära av sina misstag.
Vi värdesätter lydnad på bekostnad av samarbete, och förväxlar begrepp som tydlighet/otydlighet med stränghet/snällhet och inkonsekvent/konsekvent med flexibel/oflexibel.
Vi bygger, kort sagt, en känsla av skuld istället för en känsla av ansvar. Och skuld är, om än i viss mån effektivt, inte en särskilt motiverande grund för utveckling och lärande.
Mer om detta kommer senare...